Det hade varit så intressant att förstå vad det är som gör att vissa lektioner blir fullträffar och att andra inte når den där nivån när lärandet är på topp. Ibland går jag stolt till en lektion med en planering som jag är övertygad om kommer att skapa de bästa förutsättningarna för inlärning, och inget blir som jag hoppats. Ibland är planeringen en chansning – kommer eleverna att ta till sig det jag har tänkt över huvud taget – och så blir det så bra. Med mig hem från jobbet en gång i våras, hade jag en sådan fullträff, en lektion som nådde nivåer som jag faktiskt inte ens hade räknat med. Så, låt mig dela planeringen med dig som läser, kanske inspirerar den till att göra något liknande? (Tillägg: detta gjorde jag med mitt förra gäng när de gick i sexan.)

Mål med undervisningen

Utveckla läsförståelsen genom att träna på att ställa frågor till texten.

Förberedande lektioner

Undervisning om frågor på olika nivåer (på ytan, under ytan och livsfrågor), träning på att ställa egna och besvara frågor på olika nivåer och att identifiera vilka typer av frågor som ligger på de olika nivåerna.

Lektionsinnehåll

1. En minilektion då jag demonstrerade/repeterade det här med att ställa frågor under tiden man läser för att förstå (ännu) bättre.
2. Eleverna utrustades med böcker och post-it. Varje pratkompispar hade samma titel.
3. Uppgift: Skriv ner alla frågor som kommer upp i huvudet under tiden du läser. En fråga på varje post-it. Kommer du inte på frågor, behöver du stanna upp i läsningen och tänka kring det du har läst – du måste alltså jobba med att komma på egna frågor.
4. Eleverna läste och skrev frågor, jag gick runt och läste över deras axlar, gav stöd och uppåtpuffar.
5. När alla hade läst minst ett kapitel och skrivit frågor, väntade vi in varandra. Eleverna valde då att fortsätta läsa i boken, eller i den vanliga bänkboken.
6. Uppgift: Arbeta med pratkompisen och enas om fem eller sex frågor som lite längre fram ska lämnas vidare till någon annan att arbeta med. Skriv ner frågorna på ett papper och lämna in. Bunta sedan ihop dina post-it, skriv namn och lämna högen till mig (för genomläsning).
7. Fortsättning följer…

Vad var det nu som blev så bra?

Det visade sig att eleverna hade jättefin koll på de olika frågenivåerna. När jag pratade med dem kunde jag höra kommentarer som: ”Jag hittar bara frågor på ytan, så jag ska nog försöka skriva frågor under ytan också.” ”Har jag för många frågor under ytan?” ”Den här frågan…, den är varken på eller under ytan – kan jag ha den?” (På den sista frågan var svaret ja, så klart. Eleven hade formulerat en ”livsfråga” och blev väldigt stolt när vi kom fram till det.)

När eleverna skulle enas om frågor att skicka med boken till en annan läsare, samtalade de på ett sätt som jag inte hade räknat med. De pekade i texten, bläddrade i boken, delade med sig av hur de såg på frågorna och svaren på olika sätt, de läste upp sina frågor för varandra, lyssnade, flyttade lappar hit och dit och många, många samtal blev verkligen reflekterande! Wow! JAG gick runt i klassrummet, lyssnade och kikade på deras arbete, myste och var galet stolt!

En annan konsekvens av arbetet var det material jag fick kring elevernas läsutveckling. Genom att kika på deras frågor tydliggjordes det för mig hur långt de kommit i arbetet med att reflektera över läsningen. Det handlar inte om mängden frågor (även om det kan spela roll på en nivå), utan mycket om på vilket sätt frågorna är formulerade och på vilken nivå de är ställda.